Litet nåt om intelligens

- ”Han är regionens intelligentaste person”, får jag kort förklarat för mig av en bekant. Efter ett sådant lovordande uttalande blir förstås förväntningarna på personen i fråga mycket höga. Han är doktor inom område x och kan räkna ut vilka avancerade matematiska funktioner som helst. När vi träffas slås jag ändå av förvåning över personens sätt och inställning mot andra människor. Han präglas av stark överlägsenhet mot gemene man och belastas också av en nedvärderande kvinnosyn. Vidare har han en dålig hållning med korta höftböjare och svag bukmuskulatur, samt ett allmänt ovårdat yttre. Jag tänker – hmmm, intelligent? - Not so much, trots allt! Inte i mina ögon i alla fall.

Vi har kommit så långt i vår moderna forskning att vi idag vet bättre än att det skulle finnas endast en typ av intelligens. Idag vill jag framföra att det faktist existerar flertalet intelligenser – känslomässig intelligens, social intelligens, biomekanisk intelligens, biokemisk intelligens, musikalisk intelligens för att nämna några. Har ni aldrig slagits av förvåning över högt utbildade män som inte kan bete sig som folk bland andra människor? Har ni aldrig förundrats över hur en ”lågpresterande” skolelev kan framföra ett musikstycke som om hon var en del av den. Ingen har större förståelse för kroppens rörelser än elitidrottare som kanske inte kan världshistorien utantill, och fleråriga drogmissbrukare kan ha en större kunskap om kemiska ämnens påverkan på kroppen än högt utbildade läkare. Allting handlar om att se och erkänna människans olika fallenhet. För hjärnan kan inte låta bli att lära sig, och det betyder att alla kommer att bli intelligenta på det området som intresserar dem mest. Höga betyg i skolan, och diverse examina, blir därför lite missvisande så som det är strukturerat idag. Jag tror att de flesta kan erhindra sig någon situation där detta framkommit på sätt eller annat.

Så när man uttalar att en människa är regionens intelligentaste person, vilken intelligens syftar vi på då? Är någon intelligens viktigare eller mer värd än de andra? Jag brukar ibland tänka den den diskussion som fanns i högskolevärlden för några år sen när flera skolor från olika sektorer slogs samman och lärarnas löner skulle jämnställas. Det fanns en historia där lärare i tekniska ämnen hade bättre betalt än lärare inom vårdande ämnen. Det var givetvis viktigt att alla lärare skulle ha samma lön, och eftersom man inte ska sänka lönen för någon blev budet att vårdlärarnas lön skulle höjas. Detta mottogs givetvis med protester från tekniklärarhåll. Ett argument var att teknikämnen är så mycket svårare än vårdämnen att man därför bör ha högre lön som lärare inom teknik. För det första kan jag inte i min föreställningsvärld se att en dieselmotor kan vara med komplex än en människokropp, och pratar vi om matematik där vissa vill jämföra en avancerad automationsberäkning som tar hela tavlan i anspråk med  vårdbranschens läkemedelsberäkning som består av lite procenträkning så bör vi komma ihåg att feltoleransen är nåt helt annat inom vård än inom teknik. - Ett litet fel inom vården betyder kanske ett liv.

Låt säga för en sekund att man verkligen kunde värdera kunskap inom teknik som högre än kunskap inom vård (bara för argumentationens skull). Detta skulle isåfall kanske berättiga en liten löneskillnad mellan teknik- och vårdlärare. Det som jag då finner som ett ytterst intressant socialt fenomen är att tekniklärarna hellre bromsar vårdlärarnas löneutveckling än försöker ge sig själva ett lönelyft. Om det viktiga är att löneskillnaden består, varför ska detta ske genom att förhindra någon annans utveckling istället för att försöka utveckla sin egen? Nej, jag kan inte se att en människa som argumenterar på det sättet har en högre intelligens. – För hur kommer motparten att ta denna argumentation? De kommer givetvis inte att gilla att någon annan försöker sätta käppar i hjulen för dem. Särskilt inte med en sån nedvärderande argumentation (”vår bransch är svårare än er bransch”). Därmed har vi har vi satt ett konflikthjul i rullning. Kan det nånsin vara till fördel att starta en konflikt? Och kan en person som startar en konflikt anses vara intelligent?

Sen har vi den unga killen som inte presterar bra i skolan. Anledningen är den att hans hjärna har behov av snabbare informationsintag än skolan kan leverera – dvs han blir understimulerad. Han orkar inte läsa en bok därför att informationsflödet från texten genom ögonen är för långsam. Han orkar inte sitta och lyssna på en föreläsning utan att leka med mobilen. Han orkar inte arbeta i grupp för hans gruppmedlemmar är för långsamma. Ni ser säkert hur en sådan person får låga vitsord i kurserna. Men att kalla honom ointelligent för att hans hjärna vill ha information levererat snabbare än för normala medelsvensson känns också helt snedvridet – han har ju kapacitet!

Eller han som har en sådan social medvetenhet och kommunikativ förmåga att han får andra att vilja hjälpa honom med alla uppgifter han ställs inför. En sådan person har ett enormt socialt nätverk och vet exakt vem han ska vända sig till för att få olika saker utförda. Han behöver ju därför inte själv ha någon extertis i ett substansområde, och kan kanske därför kallas ointelligent – men är han verkligen det?

Att jämföra och värdera olika intelligenser är ganska ointelligent. Det kan ju inte vara möjligt att få ett rätt svar. Det enda man kan komma fram till är att alla behövs och är viktigast i sitt koncept. Om vår uppgift är att bygga en månraket är teknikkunskap kanske viktigast (fast ett sådant projekt kräver så många teknikgurun att det också krävs skickliga ledare för att guruna ska kunna samarbeta), men om uppgiften är att motarbeta mobbning eller våld på en arbetsplats kommer vi inte långt med teknisk kunskap. Däremot är ju allas uppgift  att bygga/arbeta för en välfungerande värld, där varje intelligens kommer till rätt användning och får ett adekvat erkännande. Så till ”regionens intelligentaste person” säger jag bara hohhoooo...